Många av oss jobbar mer än 40 h i veckan och försöker få ihop vardagspusslet med allt vad det innebär. Detta gör vi ca 47 veckor om året. Vi längtar efter de 5 eller 6 välsignade semesterveckorna. Hela våren pratas det om den fantastiska sommarsemestern. När dessa veckor närmar sig är många av oss så slutkörda att vi först blir sjuka under vår första semestervecka. Vårt immunsystem har inte motståndskraft då vi ständigt lever på gränsen till kollaps pga av all stress.
De där 5-6 veckorna per år försvinner lika fort som de kom och du går tillbaka till arbetet. Mitt i allt detta ska dina barn (om du har några) skjutsas till och från olika akiviteter. Du behöver troligtvis engagera dig i barnens aktiviteter även på helgerna. Du skulle vilja ha tid att ta hand om dig själv, träna, kanske meditera. Sedan vill du ju att ditt hem ska vara fint. Varesig du har hemhjälp eller inte finns det alltid saker att göra hemma. Att planera barnens morgondag, din vecka. Om du har en partner, lägga pusslet tillsammans med denne. Har du barn I förskole/skoleålder infinner sig frågan: Vem hämtar och vem lämnar? Ett ständigt pusslande. Du önskar livet var mindre inrutat. Varje dag känns likadan och du undrar var någonstans på vägen lekfullheten och närvaron i nuet tog vägen? Du inser att du lever i framtiden och du har glömt att njuta av nuet.
Dina vänner träffar du sporadiskt eftersom deras kalender är precis lika full som din. Blir någon sjuk när ni ska ses behöver träffen flyttas minst en månad framåt i tiden. Du skulle vilja vara spontan när någon frågar, men det finns tyvärr inte på din världskarta. Nu har även den hälsosamma stressen blåst in över Sverige, vilket betyder att du helst bara ska laga närodlad eller ekologisk mat (vilket jag tycker är fantastiskt!) både för miljön och för djuren, men för dig kanske det innebär att handla mat i andra affärer än vad du brukar. Du brottas kanske med plånboken eller funderar du på hur du hittar recept på veganska rätter.
Hur får du dina barn att äta mer grönsaker när de är vana vid en helt annan kost, är nästa fråga. Till råga på allt är det kanske är så att du också har dåligt samvete för allt socker eller alla koppar kaffe som slinker ner i dig varje dag.
När tränade du senast? Eller när hade du ork att träna? Din kalender är redan överbokad av aktiviteter på jobbet, men din fritidskalender ser precis likadan ut. Du undrar hur allt detta hamnade i din kalender och du inser att du själv boven i dramat. Du har sagt ja till allt som står det. Du har prioriterat. Det fina med detta är också att du har makten att påverka din kalender.
Så här fortsätter ekorrhjulet, dag efter dag, år efter år. Jag vet hur detta liv ser ut. Jag har levt på detta sätta alltför länge. Att hur mycket jag än gör så räcker jag aldrig till. Jag har alltid velat göra så mycket. Jag ville inspirera och sprida träningsglädje och jag ville att människor skulle upptäcka nya förmågor hos sig själva. Mitt ekorrhjul snurrade på på detta sätt. Planering var min bästa kvalité. Min kalender fylldes på konstant och jag sprang och sprang och sprang. Ibland vilade jag, helt utmattad, men ändå rastlös. Min hjärna arbetade alltid på högvarv då den planerade både semester och framtida aktiviteter.
När mitt liv ställdes på sin spets för 5 år sedan, insåg jag att jag ville att mitt liv skulle innehålla spontanitet, livsglädje och kärlek. Jag ville njuta av platsen där mina fötter gjorde fotavtryck. Jag ville att livet skulle vara magiskt. Jag ville inte vara fast i min egen labyrint som jag aldrig hittade ut ur. Jag ville känna mig levande. Jag ville jobba när jag hade inspiration och det kanske inte hände mellan 8-17. Jag ville hjälpa människor att hitta sin gnista i livet, att de skulle känna sig fullt levande och att deras hjärtan skulle vara mottagliga och öppna för det som livet bjöd in. Jag var precis som många av oss fast i invanda mönster. Det finns många rätt och fel enligt det samhälle du lever i. Många outtalade normer och borden. Jag var fast i dessa. Hur jag än kände att jag behövde frihet och hur jag än ville flyga, så kunde jag inte. Jag sprang bara in i hinder så fort jag ansträngde mig.
MEN vet ni vad jag började göra? Nu ska jag berätta en hemlis. Jag började drömma om dessa saker. Jag skickade ut önskningar. Jag visualiserade mig en vardag där jag själv bestämde vad jag gjorde med min tid. En vardag där jag gav mig själv just det jag behövde. Vet ni vad? Plötsligt började mina önskningar slå in. Oftast inte så som jag hade önskat mig. Ibland slog de in på helt magiska sätt, ibland på västa tänkbara sätt enligt mig själv i stunden. När jag tittar på det som hänt de senaste 5 åren är jag otroligt tacksam för min berg – och dalbana. Jag har verkligen fått känna mig levande. Jag har skrattat och njutit mycket, men jag har samtidigt också gråtit och mått rätt dåligt i vissa perioder. Jag vet dock att jag behövde just detta för att fortsätta min utveckling framåt.
Känner du igen dig i det jag skriver ovan? Då kanske det är dags att börja leva en framtid som du önskar dig redan idag. Se dig själv vara där redan. Du vet väl att hjärnan kan inte känna skillnad på det som händer i framtiden eller nu. Hjärnan börjar förbereda sig för det du önskar dig om du tror på det fullt ut. Vi kan välja att se oss som offer för yttre omständigheter eller så börjar vi ta ansvar. Ansvar för en vardag som du vill leva. En vardag där du känner dig levande.
Så helgens inspiration till dig är just: Hur skulle du vilja att ditt liv såg ut om du fick drömma helt fritt utan några krav eller hinder? OCH vet du vad, börja drömma! Börja se det liv som du vill leva framför dig, börja leva det redan idag och du kommer att upptäcka att det finns magi där du minst anar.
Tack för att du tog dig tid att läsa <3
Isabella